Ibland fattar jag bara inte. Alla drar och sliter och rycker i mig och allt jag vill är ju att vara ifred. Allt jag vill är ju bara att det ska bli tyst. Alla dumma rösterna i huvudet, alla som berättar för mig att de vet bättre än jag, alla som är äldre än mig och tror att åren medför visdom. Fuck you! Håll käften bara! Varför kan det aldrig bli stilla? Världen slutar aldrig snurra, jag kommer snart bli för yr och spy och ramla av. Borde det inte finnas någor sätt att få det tyst och lugnt, utan att göra sig själv illa? Jag mår bara bra när jag är vacker, jag mår bara bra när jag är hungrig. Smärtan befriar och får tankarna att klarna.

Du säger att det aldrig kommer gå. Du säger att vi är olika. Du rispar bort ditt yttre lager med Scoth Brite och allrent och tror att du är ny. Bullshit. Du är samma därunder iallafall, fast att du ser annorlunda ut. Mig lurar du inte. Det är bluff, det är samma gäng, om igen, samma svarta gäng som har häng, på kärlekstaburetterna igen. Nu har du putsat upp fasaderna, nu går du själv omkring på gatorna, nu vill du kallas något annat.
Sucker.

Bara Jesus ska få komma hit ikväll, om han tröstar mig och sen går hem till sig igen.
För ingen ska få andas luft som jag måste andas i nästa stund.